En viktig regel vid byte av bildvinkel är den så kallade 180-gradersregeln, som både kan gälla ett motiv i rörelse eller i blickriktningen mellan två personer som samtalar "mot" varandra.
Regeln går ut på att man tänker sig en osynlig linje som går igenom motivet. Man ska då enbart filma från ena sidan av denna linje. 180 grader syftar på att man enbart använder sig av halva cirkeln och hela tiden håller sig på ena sidan av en scen.
Om man bryter mot denna regel kan det få förvirrande konsekvenser. Vi tänker oss att du står och filmar ett tåg som åker från vänster till höger i bild. I nästa scen tar du en närbild av vagnarna som svischar förbi (från ett annat tåg förstås, för film är till för att luras med) men du har råkat gått över spåret och filmar tåget från den andra sidan. Vad har hänt nu? Jo, nu åker tåget från höger till vänster i bild, och åker således hem igen.
Ännu värre skulle det bli om man bröt mot 180-gradersregeln när man filmar bollsporter och hockey. Vilket håll spelas egentligen bollen åt? Tittaren skulle aldrig veta vilket lag som gjorde mål om inte alla kameror stod på samma sida om planen.
Ett annat exempel på 180-gradersregeln är hur kameran placeras i förhållande till personernas blickriktningar, exempelvis i en dialogscen. Personen till höger tittar åt vänster i bild, på sin motspelare. Om du nu överskrider den tänkta linjen och tar en närbild på motspelaren, kommer även han att titta åt vänster i bild, vilket innebär att de kommer att stå och prata ifrån varandra. Tittaren får inte intrycket att de ser på varandra, utan att de båda står vända åt samma håll och kanske tittar på en tredje person utanför bilden.
